Finanskrisen 2008-2009 innebar en enorm påfrestning på det globala ekonomiska systemet. De värsta konsekvenserna var dock som bortblåsta bara några år senare och sedan 2011 har vi fått se en sakta men säker uppgång av konjunkturen globalt sett. I Sverige går hjulen just nu på högvarv med ett mycket högt kapacitetsutnyttjande och arbetslösheten är i princip så låg som den kan vara. Just dessa två faktorer brukar vara säkra tecken på att konjunkturen är nära att nå sin topp, eller redan har nått toppen. Om så är fallet kommer vi snart att få se effekter på såväl börsen som på räntorna.

Effekter på aktiemarknaderna

Enligt grundläggande ekonomisk teori innebär en konjunkturtopp att det utifrån dagens förutsättningar inte går att skapa mer tillväxt. Det innebär i sin tur att vinsterna blir mindre och följden av det blir att börskurserna justeras ner. Aktier prissätts nämligen generellt utifrån förväntad framtida vinst.

Om det är så att toppen är nära, eller till och med är passerad, behöver det dock inte automatiskt betyda att börsen i Sverige nu kommer att rasa. Det finns nämligen ett par ”buffertar” mot detta. För det första är alternativen till börsen obefintliga. Det är bara att titta på vad korta räntefonder och sparande på sparkonto ger för att inse att pengarna inte kommer att försvinna från börsen över en natt. För det andra kan den europeiska ekonomin bromsa en negativ utveckling. I många länder i Europa är man långt ifrån en konjunkturtopp och det kan ge draghjälp till den svenska börsen.

Vi kan emellertid förmodligen räkna med att kurserna kommer att plana ut eller sjunka något under en tid. Om något år blir det tydligare hur konjunkturen artar sig och då blir det också tydligare hur börsen kommer att utvecklas.

Effekter på räntorna

Vi befinner oss idag i en tid med historiskt låga räntor. Centralbankernas räntesänkningar för att stimulera ekonomin efter finanskrisen har gjort att stora delar av Europa har negativ styrränta. Detta speglas i både sparräntor och låneräntor. Det har aldrig varit billigare att låna och att försöka få någon avkastning på sparande på sparkonton är inte det lättaste.

När tillväxten i ekonomin som helhet börjar mattas av brukar centralbankerna sänka styrräntan för att åter stimulera ekonomin. Den här gången är det omöjligt, detta av två anledningar. För det första ligger den svenska styrräntan på -0.50%, vilket är en extremt låg nivå. För det andra närmar sig inflationen två procent och en ytterligare sänkning riskerar att ge en inflationstakt som är direkt skadlig för ekonomin. Om en mindre eller moderat avmattning skulle ske det kommande året kan Riksbanken inte sänka ytterligare, men man har möjligheten att justera räntebanan så att man börjar höja senare än planerat.

Vi kan sammanfatta detta resonemang med att en konjunkturtopp med följande avmattning inte kommer att ge några större effekter på räntenivåerna. Det kommer att vara extremt billigt att låna även om både ett och två år, och pengarna på sparkontot kommer att ge minimal avkastning.